onsdag 19 september 2007

Halt & lytt

Spännande att det trillar in en hel del googlingar till bloggen! Inte helt oväntat i och för sig, men ändå!

Någon har googlat "hoppa på kryckor" och i den frågan kan jag meddela att mina kryckor som jag fick låna av landstinget när jag opererade knät för snart ett år sedan, fortfarande står kvar och skräpar på mitt förrförra kontor...

Kryckor är fantastiskt bra på det sättet att de skapar en enorm sympati. Det är lite som att gå ut och gå med en hundvalp, eller att vara höggravid, kommer du hoppande på kryckor så börjar folk alltid att prata med dig, de undrar vad som hänt, de är hemskt hjälpsamma och det är helt enkelt otroligt praktiskt! Eller själva kryckhoppandet är faktiskt rätt jobbigt, men det ger bra sidoeffekter! Till exempel har man en ursäkt för att ta hissen, busschaufförerna sänker ingången åt en, en del tar inte ens betalt av en på bussen.

När jag hade opererat mitt knä i november, så ville min läkare släppa iväg mig utan kryckor. Jag sövdes ner halv 8 på morgonen, opererades en stund, vaknade halv 10, var pigg vid 12-tiden och gick därifrån vid 13-14 nånting. Då tyckte min läkare att jag kunde gå därifrån. Gå. På benet. Som jag precis opererat. Fan heller, tyckte jag. Jag krävde att få ett par kryckor. Det fick jag. Det tog mig en halvtimme att ta mig från entrén ut till bussen (jag åkte BUSS hem, och jag var dum nog att åka raka vägen till mitt kontor för att gå på möte!) och jag ville ställa mig och skrika eller sätta mig ner och gråta. Nu kunde jag ju knappast röra mig så istället stod jag och tjöt.

Hur som helst. Gå på kryckor suger. Men det är ganska roligt för uppmärksamheten. Se till att vaddera handtagen, annars får du skav. Det får du förvisso ändå.

Inga kommentarer: