Ibland kan mobiler ha de mest underliga quirks. Jag har en Nokia 5800 som nu är 1.5 år gammal. Jag kan verkligen inte rekommendera den, det är en smartphone men utan fördelarna som de nyare har (Androidmobiler och iPhone). Är dock inte redo att köpa mig en iPhone än eftersom den är så jäkla dyr.
Hur som helst, senaste veckan har min display börjat krångla. Den liksom hänger sig och det går inte att läsa på skärmen vilket är sjukt frustrerande. Dessutom verkar det bara hända hemma i min lägenhet, för när jag kommer till jobbet funkar den alldeles utmärkt.
Idag kom jag mig tillslut för att googla det och upptäckte så klart att det inte bara är min Nokia 5800 som gör så här... Hittade en video med någon som plockat isär den och använt en magnet för att få den att vippa tillbaka igen. Jag är inte så himla pepp på att plocka isär min telefon, men min slutsats av det här är därmed att det måste vara någon form av magnetfält i min lägenhet som sabbar telefonen.
Testade precis att sätta telefonen mot en av kylskåpsmagneterna - och det funkade! Testade några fler gånger, och det funkar lika bra! Får därmed nu se till att alltid ha en magnet i närheten för nästa stund som min telefon tänker krångla.
Håll magneten precis under det lilla högtalarhålet på framsidan - och vips är det borta!!
Här är videon som gav inspiration:
söndag 29 maj 2011
torsdag 23 april 2009
Gummi-kesella
Kesella är ett väldigt bra och rätt gott alternativ till t.ex. creme fraiche eller yoghurt. En klick kesella till maten gör det lite såsigt och gott. Dessutom innehåller det mycket protein (13g/100g - i light-versionen) och lite kolhydrater (3,5g/100g) vilket gör det utmärkt för GI-mat.
Nåt som dock är en JÄTTEDÅLIG idé, är att värma kesella i mikron. Alltså, det funkar säkert om det är inblandat i maten redan (jag har inte testat det), men om man har just en klick bredvid maten och värmer den - å kommer den ut som plastigt tuggummi... Jätteäckligt faktiskt.
Nåt som dock är en JÄTTEDÅLIG idé, är att värma kesella i mikron. Alltså, det funkar säkert om det är inblandat i maten redan (jag har inte testat det), men om man har just en klick bredvid maten och värmer den - å kommer den ut som plastigt tuggummi... Jätteäckligt faktiskt.
söndag 19 april 2009
Wok hos syrran
Idag traskade jag ner till syrran och lagade mat ihop med henne. Det är fördelen med att hon bor några hundra meter bort, man kan traska över spontant och det är ju helt klart mycket roligare att laga mat ihop med någon annan.Utmaningen med dagens mat var att kombinera viktväktar-points, som hon använder sig av, och GI som jag använder. I hennes diet ska man inte äta för mycket fett, i min är fett inget problem men man ska däremot ha mycket protein och nästan inga kolhydrater. Syrran kan nästan äta hur mycket potatis hon vill - jag äter inte potatis alls... Dessutom är hon köttis. Kombinationen blev en wok med grönsaker och quorn, med lite av varje i. Det såg extremt fräscht ut när det låg där i wokpannan! Idag kan jag tyvärr inte räkna på kalorierna, för jag vet inte exakt hur mycket av varje vi hade. Dock kollade jag innehållet på alla förpackningar och ingen av det har särskilt mycket kolhydrater i sig. Några saker kommer längst ner dock.
Grönsakswok med quorn och kokosmjölk
Lite drygt 4 port, måtten nedan är dock på känn
En påse (300g) quornbitar
Purjolök (ca 7 cm), smalt skivad
Vitkål, skivad i smala strimlor
Haricots verts (ca 1 stor näve)
Broccoli (haricots vertsen och broccolin överfyllde tillsammans en djup tallrik i fryst tillstånd)
En burk minimajs
3 färska champinjoner
En halv paprika (mest för färgens skull)
En näve färsk spenat
Några matskedar soja (svampbaserad)
ca 2 tsk panang curry paste (röd)
En burk kokosmjölk
Olivolja
Salt, peppar
(Torkad vitlök)
Sesamfrön till garnering
En lime
Värm wokpannan med olivolja i, fräs vitkål och purjo i den. Blanda i broccoli, haricots verts, minimajs, svamp, spenat och paprika när det verkar lämpligt (paprika, spenat och svamp tar kortast tid). Låt grönsakerna steka på medelvärme tills de är hyfsat mjuka. Häll i soja längs vägen som får såsa in sig med grönsakerna. Gör ett "hål" i mitten, lägg i currypastan och blanda ut den i den vätska som finns under grönsakerna. Häll därefter i kokosmjölken (som skall värmas upp lite innan genom t.ex. att spola varmt vatten på burken) och blanda med currypastan och därefter ihop med grönsakerna. Häll på quornbitarna, blanda ihop med grönsakerna och låt stå och sjuda en stund så att quornen blir genomvarm. Strö lite sesamfrön på vid servering. Pressa en limeklyfta över varje portion.
Näringsvärde:
Quorn per 100g: 103 kcal - protein 14g, kolhydrater 11,8g, fett 2,6g
Purjolök per 100g: 28,4 kcal - protein 1,5g, kolhydrater 5,2g, fett 0,2g
Vitkål per 100g: 22,8 kcal - protein 1,4g, kolhydrater 4g, fett 0,1g
Haricots verts per 100g: 25g kcal - protein 1,5g, kolhydrater 4g, fett 0,2g
Broccoli (fryst) per 100g: 25,8 kcal - protein 3,4g, kolhydrater 2,3g, fett 0,3g
Champinjoner per 100g: 24 kcal kcal - protein 2,5g, kolhydrater 2,9g, fett 0,2g
Paprika per 100g: 27,4 kcal - protein 1g, kolhydrater 5,2g, fett 0,2g
Spenat per 100g: 14,6 kcal - protein 1,9g, kolhydrater 0,6g, fett 0,5g
Kokosmjölk per 100g: 208 kcal - protein 2g, kolhydrater 2,8g, fett 21,3g
måndag 13 april 2009
Mumsig ädelostomelett!
Det bästa med att äta GI-mat tycker jag är att jag får frossa i ost. :) Jag fullkomligt älskar allt vad ädelostar heter. Förvisso är det inte den billigaste maten, men jag tycker att det är värt det.Till mittenmål idag (middag egentligen, men jag ska äta en gång till så jag får i mig vad jag ska) gjorde jag omelett med mögelost och färsk basilika, sjukt gott och krämigt! För att äta upp osten innan den blir dålig så ska jag göra en likadan ikväll att ha till matlåda imorgon.
Tänk på att inte salta för mycket (om alls) eftersom osten är så salt i sig.
Så här lyder receptet för en person:
Ädelostomelett med basilika
2 ägg
2 msk mjölk
paprikakrydda
70g Kvibille grädd
ett par knippen färsk basilika
ev extra (torkad) basilika
1 tsk smör till stekpannan (eller annat matfett)
Smält/bryn smöret i stekpannan. Vispa ihop alla ingredienserna i en skål, stek omeletten på medelhög värme tills det mesta börjar bli lätt fast (dock fortfarande med viss krämighet i mitten). Låt lös smet rinna ut till kanterna då och då så går det snabbare. Låt omeletten glida ner på en tallrik och vik den dubbel.
Kostnad: Ägg ca 2,20 kr/st, osten 18,90 kr/140g (de andra sakerna är försumbara) = ca 14 kr
Maten ger följande värden:
Summa = 473 kcal - protein 26,3g, kolhydrater 3,6g, fett 39,5g
Näringsvärde:
Ägg per 100g: 146,2 kcal - protein 12,6g, kolhydrater 1,4g, fett 10,1g
Lättmjölk per 100g: 39 kcal - protein 3,5g, kolhydrater 5g, fett 0,5g
Kvibille grädd per 100g: 400 kcal - protein 18g, kolhydrater 1g, fett 36g
Smör per 100g: 711,5 kcal - protein 0,6g, kolhydrater 0,4g, fett 80g
GI-värde:
Lättmjölk: GI = 30, GB = -
Dessertost: GI = 1, GB = 0
Standardlunch
Idag har jag haft en seg och sen morgon så jag har inte ätit någon frukost. Ska precis iväg och träna, så idag kör jag min standardlunch för att spara tid. Den består av en burk keso och en avokado. Det ger följande värden:
Keso 250g = 225 kcal - protein 30g, kolhydrat 5g, fett 10g
Avokado ca 120g = 192 kcal - protein 2,4g, kolhydrat 4,9g, fett 18,4g
Summa = 417 kcal - protein 32,4g, kolhydrat 9,9g, fett 28,4g
Avokado innehåller bra fetter och är bra för hjärtat, och har dessutom väldigt lågt GI-värde. Keso går att variera med t.ex. chilikeso eller paprikakeso, men tänk på att en del kesosorter innehåller socker!
Kostnad: I det här fallet kostade keson 12.90 kr och avokadon 10 kr, totalt 23 kr alltså.
Näringsvärde:
Keso per 100g: 90 kcal - protein 12g, kolhydrat 2g, fett 4g (varav mättat 2,5g)
Avokado per 100g: 160 kcal - protein 2g, kolhydrat 4,1g, fett 15,3g (varav mättat 1,8g)
GI-värde:
Avokado: GI = 14, GB = 0
Keso 250g = 225 kcal - protein 30g, kolhydrat 5g, fett 10g
Avokado ca 120g = 192 kcal - protein 2,4g, kolhydrat 4,9g, fett 18,4g
Summa = 417 kcal - protein 32,4g, kolhydrat 9,9g, fett 28,4g
Avokado innehåller bra fetter och är bra för hjärtat, och har dessutom väldigt lågt GI-värde. Keso går att variera med t.ex. chilikeso eller paprikakeso, men tänk på att en del kesosorter innehåller socker!
Kostnad: I det här fallet kostade keson 12.90 kr och avokadon 10 kr, totalt 23 kr alltså.
Näringsvärde:
Keso per 100g: 90 kcal - protein 12g, kolhydrat 2g, fett 4g (varav mättat 2,5g)
Avokado per 100g: 160 kcal - protein 2g, kolhydrat 4,1g, fett 15,3g (varav mättat 1,8g)
GI-värde:
Avokado: GI = 14, GB = 0
Allright, here we go!
Jag har lagt ihop några av mina gamla bloggar, därför kommer det nu även lite receptinlägg i den här.
torsdag 11 december 2008
Beet rouge
Hemligheten med att koka rödbetor är att koka dem så länge att det börjar bli bubblor på skalen. Beroende på hur stora de är tar det naturligtvis olika länge, mellan 20-45 minuter. När det är bubblor på skalet brukar jag låta det gå ytterligare 3-5 minuter, då brukar de vara lagom. Sen är det bara att tömma ut vattnet, fylla på med kallt vatten och sen ta rödbetorna en och en i handen (håll dem under vattnet så slipper du att det ser ut som en motorsågsmassaker i köket) och "kläm" på dem och låt dem glida runt i handen så trillar skalet av alldeles av sig självt. Mycket praktiskt. Rödbetor är dessutom något av det godaste som finns. De små är godast, men de är också mest oekonomiska eftersom det försvinner mer från dem när man skalar.
söndag 27 januari 2008
Sunt förnuft är bra i alla lägen - till och med bättre än Google...
"Min 13-åring har en ömmande körtel på halsen"
Eh ja. Jag föreslår ett sjukhusbesök...
Jag hade misstänkt körtelfeber när jag var just 13 faktiskt. Misstänkt på så vis att läkaren skulle på semester och hade inte tid att vänta på resultatet av provtagningen men utgick ifrån att det var det, men min kära mors teori är att det inte alls var körtelfeber.
Hur som helst, mina halskörtlar var som golfbollar, eller rättare sagt så gick den ena som en likbent triangel från käkbenet och nästan ner till nyckelbenet. Jag fick vila i 4 veckor (egentligen var det 4-8 veckor, men jag skulle på premiering med en häst och hade inte tid att vara stilla) och sen var min kondition som bortblåst. Jag skyllde på körtelfebern i tre år efter det, tills min gympalärare talade om för mig att det inte var tal om att få tillbaka konditionen utan helt enkelt att ta tillbaka den.
Eh ja. Jag föreslår ett sjukhusbesök...
Jag hade misstänkt körtelfeber när jag var just 13 faktiskt. Misstänkt på så vis att läkaren skulle på semester och hade inte tid att vänta på resultatet av provtagningen men utgick ifrån att det var det, men min kära mors teori är att det inte alls var körtelfeber.
Hur som helst, mina halskörtlar var som golfbollar, eller rättare sagt så gick den ena som en likbent triangel från käkbenet och nästan ner till nyckelbenet. Jag fick vila i 4 veckor (egentligen var det 4-8 veckor, men jag skulle på premiering med en häst och hade inte tid att vara stilla) och sen var min kondition som bortblåst. Jag skyllde på körtelfebern i tre år efter det, tills min gympalärare talade om för mig att det inte var tal om att få tillbaka konditionen utan helt enkelt att ta tillbaka den.
Packningsstrategier
Om ni någon gång planerar att flytta utomlands och därmed skall ta med er i stort sett hela ert bohag, gå då inte och shoppa dagen innan ni ska åka - shoppa när ni kommer fram istället! Dels är det förmodligen billigare, men framför allt är det nog jobbigt att få ner allting ändå...
söndag 14 oktober 2007
Prioriteringar
"Vad är fritid?"
Ja, den frågan har jag också ställt mig väldigt många gånger. I mitt liv ser jag sällan någon sådan. Samtidigt undrar jag vad alla människor som har en fritid faktiskt pysslar med. Blir de inte hemskt uttråkade?
Min bestämda åsikt och teori är att ju mer man gör desto mer hinner man med, det handlar om att lära sig att prioritera och att effektivisera sin tid. Kan jag lägga upp mina 24 timmar på ett strukturerat sätt så kan jag också hinna med mer under dem. En del vänner tycker att jag är tidsfascist, att jag inte vet hur man slappnar av, och må så vara. Men skulle jag ta det lugnare så skulle jag dels bli uttråkad, och dels finns det så himla mycket jag vill hinna med att göra och så mycket jag skulle kunna göra, och är det inte att slösa bort sin tid om man inte faktiskt gör det man vill?
Ja, den frågan har jag också ställt mig väldigt många gånger. I mitt liv ser jag sällan någon sådan. Samtidigt undrar jag vad alla människor som har en fritid faktiskt pysslar med. Blir de inte hemskt uttråkade?
Min bestämda åsikt och teori är att ju mer man gör desto mer hinner man med, det handlar om att lära sig att prioritera och att effektivisera sin tid. Kan jag lägga upp mina 24 timmar på ett strukturerat sätt så kan jag också hinna med mer under dem. En del vänner tycker att jag är tidsfascist, att jag inte vet hur man slappnar av, och må så vara. Men skulle jag ta det lugnare så skulle jag dels bli uttråkad, och dels finns det så himla mycket jag vill hinna med att göra och så mycket jag skulle kunna göra, och är det inte att slösa bort sin tid om man inte faktiskt gör det man vill?
Bereda val
Att vara vald till valberedning, innebär kort förklarat att vara den kommitté som skall bereda de val som skall förrättas vid ett årsmöte eller en kongress. I vissa organisationer har valberedningen även andra uppdrag under resten av året, till exempel om arbetsgrupper eller kommittéer under styrelsen skall utses, det varierar beroende av organisation.
En valberednings arbete börjar egentligen direkt efter årsmötet, och skall ske fortlöpande under året. Valberedningen skall ha en god insyn i hur organisationen fungerar, skall ha bra kontakt med medlemmarna eller medlemsorganisationerna och kunna uppmärksamma att bra personer är på väg in i eller upp i organisationen, men också se vilka personer som gör ett bra eller mindre bra jobb.
Utifrån det valberedningen kommer fram till, skall valberedningen sedan lägga ett förslag till styrelse, som sedan årsmötet väljer att helt, delvis eller inte alls anta. I vissa organisationer förekommer spränglistor som motförslag till valberedningens förslag, i andra organisationer är det kutym att valberedningens förslags tas rakt av.
I mitt fall har jag uppdraget som sammankallande i valberedningen för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer. LSU är en paraply för ca 90 av Sveriges ungdomsorganisationer, alltifrån partipolitiska ungdomsförbund (som SSU, MUF och Grön Ungdom) och politiska ungdomsförbund (men partipolitiskt obundna, som RFSL Ungdom, Sveriges Unga Muslimer, Röda Korsets Ungdomsförbund) till opolitiska ungdomsförbund som framför allt jobbar med att skapa en bra fritid för unga människor (t.ex. Unglottorna eller Schackförbundet). I LSU:s 90 medlemsorganisationer organiseras ungefär 700 000 ungdomar - en svindlande siffra när man tänker att jag skall skapa en bra och representativ styrelse utifrån det materialet.
Vårt arbete under året har gått till så här: I november har LSU repskap, dvs representantskapet som är LSU:s årsmöte. Då träffas representanter från medlemsorganisationerna och tar ställning till styrelsens arbete under året, organisationens riktning, politiska plattform, diskuterar gemensamma frågeställningar, samt väljer ny styrelse och kanske framför allt skapar kontakter organisationerna emellan. Vid detta möte valdes jag tillsammans med fyra andra unga engagerade till valberedning för organisationen.
Vårt första uppdrag bestod i att ta fram en arbetsordning för valberedningen. Vi utgick från den arbetsordning som fanns i min organisation, RFSL Ungdom, samt den som SACO Studentråd hade, eftersom en av de andra valberedarna kommer därifrån. Utifrån detta satte vi ihop en arbetsordning anpassat efter LSU och dess behov.
Under resten av året gäller det att vara nära verksamheten, träffa medlemmarna, lyssna på deras behov och önskemål, och utifrån det skapa sig en bild av vad LSU behöver, åt vilket håll organisationen skall och bör utvecklas, vad medlemsorganisationerna har behov av och vad LSU utifrån det kan stötta. Jag har deltagit på olika arrangemang där LSU och dess medlemsorganisationer närvarat, som Urix, utskottsmöten, styrelsemöten, kongresser, nätverksmöten och andra arrangemang, och där träffat och observerat olika unga aktiva som kan vara potentiella styrelseledamöter eller föreningsfunktionärer under nästa år.
I juni-juli skickades sedan ut enkäter till medlemsorganisationerna, där de fick ge synpunkter och önskemål om styrelsens arbete och hur valberedningen skulle tänka. Vi började också kontakta den sittande styrelsen för att få deras tankar och idéer, samt de första flaggningarna om eventuella kommande avgångar eller önskemål om avancemang.
I augusti skickades mail ut till medlemsorganisationerna om att det var dags att nominera sina kandidater till styrelsen. I LSU fungerar det så att alla kandidater till styrelsen måste vara nominerade av en medlemsorganisation, valberedningen kan alltså inte själv föreslå namn. Nomineringsstopp var 21 september, och några veckor innan skickades påminnelsemail ut. De sista dagarna innan stoppet droppade en mängd nomineringar in, och då börjar det stora arbetet! Redan innan dess höll jag intervjuer med den sittande styrelsen, då de gav sina tankar om hur arbetet gått till under året, vad som varit bra och dåligt, vilka som gjort ett bra arbete, samt namnförslag som kan vara aktuella till styrelsen. Efter nomineringsstoppet bokade jag in tider för möten med alla nominerade - jag tycker att personliga möten är att föredra när man skall göra intervjuer, och därför har jag valt att lägga tid på att träffa så många kandidater som möjligt personligen. I princip alla nya kandidater träffade jag inom loppet av en vecka, och fick en ganska god bild av det material vi hade att välja bland.
Efter det börjar arbetet med att sätta ihop en väl sammansatt styrelse. Det skall gärna vara representativt utifrån vilken typ av medlemsorganisationer LSU har, det skall vara någorlunda jämnt i könsfördelning, personer med olika kulturella erfarenheter, folk med olika ideologisk bakgrund, förutom att det också skall vara personer som kompletterar varandra personlighetsmässigt och erfarenhetsmässigt. Det är inget lätt arbete, dels finns många olika viljor, och dels är det svårt att välja bort duktiga ungdomar som man vet skulle göra ett bra arbete.
När förslaget väl är satt, efter kompletterande intervjuer, samtal till referenser, efter att jag hört mig för hos massor av olika personer, så skall kandidaterna underrättas. Dels skall de som finns på förslaget få veta det, men det är också viktigt att ge de som inte kommer med på det feedback. Om man inte får veta varför man valdes bort så kan man inte heller förbättra sig till nästa år, eller så känner man sin otroligt missbedömd och frustrerad över att man inte får chansen. Alla kandidater som inte kommer på valberedningens förslag har också rätt att kandidera emot, och detta meddelar de flesta samtidigt som de underrättas om att de inte finns på förslaget.
Strax efter att kandidaterna underrättats skall förslaget i sin helhet, med presentationer av valberedningens förslag samt övriga kandidater, in till kansliet för att läggas in i kongresshandlingarna. Efter det trycks förslaget, och förslaget går ut till medlemsorganisationerna. Valberedningens arbete slutar dock inte i och med att förslaget släpps, utan där tar förankringsarbetet ut. Valberedningen skall nu se till att medlemmarna faktiskt förstår varför förslaget är lagt som det är gjort, organisationerna skall ta ställning till om de tycker att det är ett bra förslag och därmed också om de kommer rösta som valberedningen föreslagit. Efter detta skall valberedningen också förbereda hur de skall presentera sina kandidater för årsmötet, eftersom det då kommer att ges utrymme för pläderingar för de föreslagna kandidaterna men också för motkandidaterna. Först därefter väljs den nya styrelsen.
Efter det väljs en ny valberedning, och där är den gamla valberedningens arbete över. Pust!
Förutom förslag till styrelse skall valberedningen också ge förslag till nya revisorer (ekonomiska revisorer och verksamhetsrevisorer), årsmötesfunktionärer (mötesordförande och -sekreterare) samt övriga föreningsfunktionärer. Vilka funktioner detta är beror på organisation. Dessa funktioner är i många fall lika viktiga som styrelsen! Bra revisorer är jätteviktigt för att organisationen under året skall ha en bra kontroll och det är viktigt att ta valet av dessa funktioner på allvar.
Rent egoistiskt sett så har faktiskt valberedningsarbetet för LSU varit otroligt givande. Det är slitigt att valbereda 90 medlemsorganisationer med 700 000 medlemmar, men det ger mig också möjligheten att få insyn i en del av Sveriges ungdomsorganisationer och nära kontakt med deras aktiva, och jag har fått massor av insikter om hur de arbetar. Samtliga kandidater har varit extremt kompetenta, vi har så sjukt mycket duktiga unga människor i landet som har otroligt mycket att komma med.
Samtidigt ska man inse hur tungt arbetet kan vara, särskilt om inte hela valberedningen tar sitt ansvar. Det är som sagt väldigt många medlemmar som påverkas av beslutet, och det måste vara väl genomarbetat. Att träffa alla kandidater tar massor av tid, och är man ambitiös och vill göra det ordentligt så blir det ganska slitigt. Årsmötet måste se till att de som väljs till valberedning faktiskt inser vad arbetet innebär.
Mitt arbete är inte riktigt klart ännu och det har varit många gånger jag varit beredd att ge upp, och ärligt talat kommer jag aldrig mer i mitt liv acceptera en nominering till ett valberedningsuppdrag, inte i en organisation i den här kalibern i alla fall. Men samtidigt har jag lärt mig jättemycket och jag hoppas att vårt förslag kommer tas emot på ett positivt sätt, oavsett eventuella överraskningar!
En valberednings arbete börjar egentligen direkt efter årsmötet, och skall ske fortlöpande under året. Valberedningen skall ha en god insyn i hur organisationen fungerar, skall ha bra kontakt med medlemmarna eller medlemsorganisationerna och kunna uppmärksamma att bra personer är på väg in i eller upp i organisationen, men också se vilka personer som gör ett bra eller mindre bra jobb.
Utifrån det valberedningen kommer fram till, skall valberedningen sedan lägga ett förslag till styrelse, som sedan årsmötet väljer att helt, delvis eller inte alls anta. I vissa organisationer förekommer spränglistor som motförslag till valberedningens förslag, i andra organisationer är det kutym att valberedningens förslags tas rakt av.
I mitt fall har jag uppdraget som sammankallande i valberedningen för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer. LSU är en paraply för ca 90 av Sveriges ungdomsorganisationer, alltifrån partipolitiska ungdomsförbund (som SSU, MUF och Grön Ungdom) och politiska ungdomsförbund (men partipolitiskt obundna, som RFSL Ungdom, Sveriges Unga Muslimer, Röda Korsets Ungdomsförbund) till opolitiska ungdomsförbund som framför allt jobbar med att skapa en bra fritid för unga människor (t.ex. Unglottorna eller Schackförbundet). I LSU:s 90 medlemsorganisationer organiseras ungefär 700 000 ungdomar - en svindlande siffra när man tänker att jag skall skapa en bra och representativ styrelse utifrån det materialet.
Vårt arbete under året har gått till så här: I november har LSU repskap, dvs representantskapet som är LSU:s årsmöte. Då träffas representanter från medlemsorganisationerna och tar ställning till styrelsens arbete under året, organisationens riktning, politiska plattform, diskuterar gemensamma frågeställningar, samt väljer ny styrelse och kanske framför allt skapar kontakter organisationerna emellan. Vid detta möte valdes jag tillsammans med fyra andra unga engagerade till valberedning för organisationen.
Vårt första uppdrag bestod i att ta fram en arbetsordning för valberedningen. Vi utgick från den arbetsordning som fanns i min organisation, RFSL Ungdom, samt den som SACO Studentråd hade, eftersom en av de andra valberedarna kommer därifrån. Utifrån detta satte vi ihop en arbetsordning anpassat efter LSU och dess behov.
Under resten av året gäller det att vara nära verksamheten, träffa medlemmarna, lyssna på deras behov och önskemål, och utifrån det skapa sig en bild av vad LSU behöver, åt vilket håll organisationen skall och bör utvecklas, vad medlemsorganisationerna har behov av och vad LSU utifrån det kan stötta. Jag har deltagit på olika arrangemang där LSU och dess medlemsorganisationer närvarat, som Urix, utskottsmöten, styrelsemöten, kongresser, nätverksmöten och andra arrangemang, och där träffat och observerat olika unga aktiva som kan vara potentiella styrelseledamöter eller föreningsfunktionärer under nästa år.
I juni-juli skickades sedan ut enkäter till medlemsorganisationerna, där de fick ge synpunkter och önskemål om styrelsens arbete och hur valberedningen skulle tänka. Vi började också kontakta den sittande styrelsen för att få deras tankar och idéer, samt de första flaggningarna om eventuella kommande avgångar eller önskemål om avancemang.
I augusti skickades mail ut till medlemsorganisationerna om att det var dags att nominera sina kandidater till styrelsen. I LSU fungerar det så att alla kandidater till styrelsen måste vara nominerade av en medlemsorganisation, valberedningen kan alltså inte själv föreslå namn. Nomineringsstopp var 21 september, och några veckor innan skickades påminnelsemail ut. De sista dagarna innan stoppet droppade en mängd nomineringar in, och då börjar det stora arbetet! Redan innan dess höll jag intervjuer med den sittande styrelsen, då de gav sina tankar om hur arbetet gått till under året, vad som varit bra och dåligt, vilka som gjort ett bra arbete, samt namnförslag som kan vara aktuella till styrelsen. Efter nomineringsstoppet bokade jag in tider för möten med alla nominerade - jag tycker att personliga möten är att föredra när man skall göra intervjuer, och därför har jag valt att lägga tid på att träffa så många kandidater som möjligt personligen. I princip alla nya kandidater träffade jag inom loppet av en vecka, och fick en ganska god bild av det material vi hade att välja bland.
Efter det börjar arbetet med att sätta ihop en väl sammansatt styrelse. Det skall gärna vara representativt utifrån vilken typ av medlemsorganisationer LSU har, det skall vara någorlunda jämnt i könsfördelning, personer med olika kulturella erfarenheter, folk med olika ideologisk bakgrund, förutom att det också skall vara personer som kompletterar varandra personlighetsmässigt och erfarenhetsmässigt. Det är inget lätt arbete, dels finns många olika viljor, och dels är det svårt att välja bort duktiga ungdomar som man vet skulle göra ett bra arbete.
När förslaget väl är satt, efter kompletterande intervjuer, samtal till referenser, efter att jag hört mig för hos massor av olika personer, så skall kandidaterna underrättas. Dels skall de som finns på förslaget få veta det, men det är också viktigt att ge de som inte kommer med på det feedback. Om man inte får veta varför man valdes bort så kan man inte heller förbättra sig till nästa år, eller så känner man sin otroligt missbedömd och frustrerad över att man inte får chansen. Alla kandidater som inte kommer på valberedningens förslag har också rätt att kandidera emot, och detta meddelar de flesta samtidigt som de underrättas om att de inte finns på förslaget.
Strax efter att kandidaterna underrättats skall förslaget i sin helhet, med presentationer av valberedningens förslag samt övriga kandidater, in till kansliet för att läggas in i kongresshandlingarna. Efter det trycks förslaget, och förslaget går ut till medlemsorganisationerna. Valberedningens arbete slutar dock inte i och med att förslaget släpps, utan där tar förankringsarbetet ut. Valberedningen skall nu se till att medlemmarna faktiskt förstår varför förslaget är lagt som det är gjort, organisationerna skall ta ställning till om de tycker att det är ett bra förslag och därmed också om de kommer rösta som valberedningen föreslagit. Efter detta skall valberedningen också förbereda hur de skall presentera sina kandidater för årsmötet, eftersom det då kommer att ges utrymme för pläderingar för de föreslagna kandidaterna men också för motkandidaterna. Först därefter väljs den nya styrelsen.
Efter det väljs en ny valberedning, och där är den gamla valberedningens arbete över. Pust!
Förutom förslag till styrelse skall valberedningen också ge förslag till nya revisorer (ekonomiska revisorer och verksamhetsrevisorer), årsmötesfunktionärer (mötesordförande och -sekreterare) samt övriga föreningsfunktionärer. Vilka funktioner detta är beror på organisation. Dessa funktioner är i många fall lika viktiga som styrelsen! Bra revisorer är jätteviktigt för att organisationen under året skall ha en bra kontroll och det är viktigt att ta valet av dessa funktioner på allvar.
Rent egoistiskt sett så har faktiskt valberedningsarbetet för LSU varit otroligt givande. Det är slitigt att valbereda 90 medlemsorganisationer med 700 000 medlemmar, men det ger mig också möjligheten att få insyn i en del av Sveriges ungdomsorganisationer och nära kontakt med deras aktiva, och jag har fått massor av insikter om hur de arbetar. Samtliga kandidater har varit extremt kompetenta, vi har så sjukt mycket duktiga unga människor i landet som har otroligt mycket att komma med.
Samtidigt ska man inse hur tungt arbetet kan vara, särskilt om inte hela valberedningen tar sitt ansvar. Det är som sagt väldigt många medlemmar som påverkas av beslutet, och det måste vara väl genomarbetat. Att träffa alla kandidater tar massor av tid, och är man ambitiös och vill göra det ordentligt så blir det ganska slitigt. Årsmötet måste se till att de som väljs till valberedning faktiskt inser vad arbetet innebär.
Mitt arbete är inte riktigt klart ännu och det har varit många gånger jag varit beredd att ge upp, och ärligt talat kommer jag aldrig mer i mitt liv acceptera en nominering till ett valberedningsuppdrag, inte i en organisation i den här kalibern i alla fall. Men samtidigt har jag lärt mig jättemycket och jag hoppas att vårt förslag kommer tas emot på ett positivt sätt, oavsett eventuella överraskningar!
Lack och läder
Lash är en fetischklubb för tjejer. Fetisch i det här avseendet menar lack, läder, kängor, bondage, dominans, sadism (BDSM helt enkelt) och andra saker som folk kan tänkas tända på. Jag har varit på Lash en gång, jag håller vanligtvis inte till i den miljön men det kan alltid vara roligt att utmana sina egna föreställningar och vanor.
Lash håller till på SLM, Stockholm Leather Men. Det är en lokal på Wollmar Yxkullsgatan bakom en extremt anonym svart dörr där man plingar på dörren för att bli insläppt och sedan måste slussas in i ännu en omgång - ett galler stoppar en i nästa nivå. Lokalen är en källare, och den är i alla avseenden anpassad för sitt syfte... SLM har verksamhet året runt, flera (alla?) dagar i veckan.
Det första man möter på vägen in är toaletten. Den är uppdelad i två bås med skyltarna "rakad" och "orakad". I båsväggen finns lämpligt nog ett hål, vad man kan använda det till får lämnas åt fantasin eftersom den här bloggen skall förbli rumsren.
Nere i lokalen finns en bar och ett dansgolv precis som på de flesta nattklubbar. Det som skiljer SLM:s lokal från de flesta andra, är såna saker som blackrooms, ett stort träkors med remmar att spänna fast hågade personer i, en gallerbur komplett med hjälm och remmar, en tv som visar filmer, andra sorters bås, en latexbeklädd "säng", en bock (ni vet en sån som man hade i skolgympan) och annat intressant som kan användas för diverse aktiviteter.
Både SLM och Lash har dresscode, och de allra flesta kommer i svarta kläder, lack, nitar och kängor. En del kommer i korsett, nätbrallor, läderremmar - eller helt enkelt inte särskilt mycket kläder alls. En del av den här kulturen är ju också exhibitionism och voyeurism, dvs att visa upp sig och att titta på. Andra bär koppel, handklovar, piskor, latexmasker, bröstklämmor eller annat spännande. Själv har jag inte vågat gå dit innan, delvis på grund av just dresscoden eftersom jag varken äger någon korsett eller läderkängor, men enligt hemsidan så är skjorta och jeans okej, bara man skippar sina gympaskor. Jag hade därför en vanlig grön skjorta (okej, lite åt det militärgröna hållet, det var det bästa jag kunde uppbringa), tighta jeans och ett par svarta små skor. Jag körde med andra ord femme-stilen, och ingen skällde på mig eller kastade ut mig så jag antar att jag var välkommen som jag var. Dock kände jag mig väldigt ordinär och tråkig!
Väl där inne så ägnar sig de allra flesta åt det som man ägnar sig åt när man går på klubbar, det vill säga drack öl, pratade och dansade. En del andra roade sig dock med att hälla stearin på varandra, att dominera och domineras, titta på porrfilm, andra aktiviteter i mörkrum, binda fast varandra på korset, eller annat som kan lämnas åt fantasin. Andra tittade på. Fram emot midnatt hölls en show på dansgolvet, i det här fallet hade kvällen bondagetema och showen gick också i detta tema där en tjej band en annan och rev sönder kläder, klämde och bet och gjorde diverse annat.
Personligen tycker jag att det är jätteviktigt att BDSM-scenen finns för personer som vill delta i den, det handlar om samtyckande vuxna som gör saker frivilligt i ett slutet sällskap, och det är jättetråkigt att det i vissa sammanhang finns människor som bedriver häxjakt på personer eller grupper som skiljer sig från det de själva anser vara normen. Om folk lät bli att lägga sig i andras liv så skulle allting bli väldigt mycket enklare för samtliga parter.
Jag hade i alla fall en väldigt intressant och trevlig kväll på Lash, och nästa gång är inte tröskeln för att ta mig dit igen alls lika hög.
Lash håller till på SLM, Stockholm Leather Men. Det är en lokal på Wollmar Yxkullsgatan bakom en extremt anonym svart dörr där man plingar på dörren för att bli insläppt och sedan måste slussas in i ännu en omgång - ett galler stoppar en i nästa nivå. Lokalen är en källare, och den är i alla avseenden anpassad för sitt syfte... SLM har verksamhet året runt, flera (alla?) dagar i veckan.
Det första man möter på vägen in är toaletten. Den är uppdelad i två bås med skyltarna "rakad" och "orakad". I båsväggen finns lämpligt nog ett hål, vad man kan använda det till får lämnas åt fantasin eftersom den här bloggen skall förbli rumsren.
Nere i lokalen finns en bar och ett dansgolv precis som på de flesta nattklubbar. Det som skiljer SLM:s lokal från de flesta andra, är såna saker som blackrooms, ett stort träkors med remmar att spänna fast hågade personer i, en gallerbur komplett med hjälm och remmar, en tv som visar filmer, andra sorters bås, en latexbeklädd "säng", en bock (ni vet en sån som man hade i skolgympan) och annat intressant som kan användas för diverse aktiviteter.
Både SLM och Lash har dresscode, och de allra flesta kommer i svarta kläder, lack, nitar och kängor. En del kommer i korsett, nätbrallor, läderremmar - eller helt enkelt inte särskilt mycket kläder alls. En del av den här kulturen är ju också exhibitionism och voyeurism, dvs att visa upp sig och att titta på. Andra bär koppel, handklovar, piskor, latexmasker, bröstklämmor eller annat spännande. Själv har jag inte vågat gå dit innan, delvis på grund av just dresscoden eftersom jag varken äger någon korsett eller läderkängor, men enligt hemsidan så är skjorta och jeans okej, bara man skippar sina gympaskor. Jag hade därför en vanlig grön skjorta (okej, lite åt det militärgröna hållet, det var det bästa jag kunde uppbringa), tighta jeans och ett par svarta små skor. Jag körde med andra ord femme-stilen, och ingen skällde på mig eller kastade ut mig så jag antar att jag var välkommen som jag var. Dock kände jag mig väldigt ordinär och tråkig!
Väl där inne så ägnar sig de allra flesta åt det som man ägnar sig åt när man går på klubbar, det vill säga drack öl, pratade och dansade. En del andra roade sig dock med att hälla stearin på varandra, att dominera och domineras, titta på porrfilm, andra aktiviteter i mörkrum, binda fast varandra på korset, eller annat som kan lämnas åt fantasin. Andra tittade på. Fram emot midnatt hölls en show på dansgolvet, i det här fallet hade kvällen bondagetema och showen gick också i detta tema där en tjej band en annan och rev sönder kläder, klämde och bet och gjorde diverse annat.
Personligen tycker jag att det är jätteviktigt att BDSM-scenen finns för personer som vill delta i den, det handlar om samtyckande vuxna som gör saker frivilligt i ett slutet sällskap, och det är jättetråkigt att det i vissa sammanhang finns människor som bedriver häxjakt på personer eller grupper som skiljer sig från det de själva anser vara normen. Om folk lät bli att lägga sig i andras liv så skulle allting bli väldigt mycket enklare för samtliga parter.
Jag hade i alla fall en väldigt intressant och trevlig kväll på Lash, och nästa gång är inte tröskeln för att ta mig dit igen alls lika hög.
onsdag 19 september 2007
Glutenfri tårta
En av tårtorna som jag gjorde under min födelsedagsvecka var gluten- och laktosfri. Det är egentligen väldigt enkelt, idag finns ju extremt mycket bra ersättningsprodukter, och det går att göra tårta utan behov av såna produkter.
Min tårta innehöll följande (uppifrån och ner)
Nonstop
Daim
Banan
Laktosfri grädde
Kolasås
Chokladmousse/fromage, gjord på vatten eller laktosfri mjölk
Marängbotten
Banan
Kolasås
Grädde
Chokladmousse/fromage
Marängbotten
Så här fin blev den!
Min tårta innehöll följande (uppifrån och ner)
Nonstop
Daim
Banan
Laktosfri grädde
Kolasås
Chokladmousse/fromage, gjord på vatten eller laktosfri mjölk
Marängbotten
Banan
Kolasås
Grädde
Chokladmousse/fromage
Marängbotten
Så här fin blev den!
Diofantos gåta
I en matematisk exempelsamling från 500-talet omnämns den grekiske matematikern Diofantos i ett av exemplen:
"Diofantos tillbragte en sjättedel av sitt liv i barndom, en tolftedel i ungdom och ytterligare en sjundedel som ungkarl. Fem år efter hans giftermål föddes en son, som dog fyra år före sin far, hälften så gammal som fadern slutligen blev." Hur gammal blev Diofantos?
Lösning:
Om man utgår från sonens ålder och sätter den som x, så är Diofantos ålder 2x.
Barndomen är (2/6)x år, ungdomen (2/12)x år och åren som ungkarl är (2/7)x till antal. Därefter gifte han sig, levde i 5 år, fick sonen som blev x år, och levde därefter ytterligare 4 år.
Diofantos ålder blir då så här: (2/6)x + (2/12)x + (2/7)x + 5 + x + 4 = 2x
För att snygga ihop det lite blir det så här:
(2/6)x + (2/12)x = (2/6)x + (1/6)x = (3/6)x = (1/2)x
5 + 4 = 9
(1/2)x + (2/7)x + 9 = x (reducerat med x på båda sidor)
Minsta gemensamma nämnare är 14.
(7/14)x + (4/14)x + 9 = x
(11/14)x + 9 = x
För att få bort (11/14) så multipliceras båda sidor med 14. Det ger:
11x + 126 = 14x
Reduceras det så ger det att 126 = 3x
x är då = 42, vilket är sonens ålder.
Diofantos ålder är 2x = 84.
Svar: Diofantos blev 84 år gammal.
Tråkig, dötrist... och tråkig... och... och... alldeles underbar
"Vad är väl en bal på slottet?" Ptja, den kan vara tråkig, den kan vara über, den kan vara överskattad, eller så är den helt fantastisk. Själv har jag inte varit på bal på slottet, men väl på seminarium i balsalen. Jag gick inte heller på min studentbal, däremot har jag varit på renässansbal! Det ni, det var nåt att berätta för barnbarnen det!
Jag och en kompis hyrde varsin klänning svindyrt i det rosa huset i Viken i Karlstad (tanten har närmare 10 000 olika dresser, alltifrån maskeradkläder för barn till klänningar och högtidsdräkter från många århundraden!!), min kompis såg ut som drottning Elizabeth med världens krage. Sen gick vi dit, det var i januari 2005, vi åt god mat och dansade knasiga danser. Det var värt alla pengar i världen, vilken upplevelse! Bara att ha klänningen på sig gjorde grejen. Min dress hade krinolin/underkjol, korsett, och så svandun längs ringningen och ärmsluten. Till det var det svart siden, och tusentals paljetter och broderier i rosa. Hur häftigt som helst.
Så mitt svar på vad en bal på slottet kan vara, är en fantastisk upplevelse!
Jag och en kompis hyrde varsin klänning svindyrt i det rosa huset i Viken i Karlstad (tanten har närmare 10 000 olika dresser, alltifrån maskeradkläder för barn till klänningar och högtidsdräkter från många århundraden!!), min kompis såg ut som drottning Elizabeth med världens krage. Sen gick vi dit, det var i januari 2005, vi åt god mat och dansade knasiga danser. Det var värt alla pengar i världen, vilken upplevelse! Bara att ha klänningen på sig gjorde grejen. Min dress hade krinolin/underkjol, korsett, och så svandun längs ringningen och ärmsluten. Till det var det svart siden, och tusentals paljetter och broderier i rosa. Hur häftigt som helst.
Så mitt svar på vad en bal på slottet kan vara, är en fantastisk upplevelse!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)